När man inte trodde...

att hjärtat kunde svälla mer så gör det det.

 

En timme gammal.

 

Min syster och svåger gör de vackraste barnen i världen.

Tagen, tårögd och tacksam...


Jag är inte...

sur.



Bara j*****t bister...

Hrm, det verkar som...

jag själv får laga min egen födelsedagsmiddag.

Jag bara undrar: ska det vara så? Va? Vavava?

Nåja, grattis på födelsedagen på mig...


Planerar en kärleksaffär...

med min säng.

Efter en tok-intensiv vecka känner jag hur den längtar efter mig.

Med en rumskamrat som som snarkar som ett helt kompani längtar jag efter den.

Jag hör hur den sjunger för och lockar på mig.

Och med en rumskamrat som sover med tv:n på är jag beredd att sjunga serenader tillbaka.

Oj, vad vi ska umgås nu, ta igen "förlorad" tid och "hitta tillbaka till varandra".

 

Vi är som gjorda för varandra, jag och min säng...

Jag är betuttad...

så att det snuddar vid förälskelse.

Det är en ung man.

Så ung att hans personlighet inte är utvecklad. Hans goda och sämre sidor har ännu inte visat sig.

Men han är vacker. Som en dag.

Trots att han har "back-slick", en frisyr som jag annars tycker är ganska vedervärdig är på honom bara charmig.

Och hans stora blå troskyldiga ögon! Fast jag vet att de snart är vanliga, en anings misstänksamma ögon, så är de just nu så där vidöppna som bara väldigt unga varelsers ögon är.

Vi har bara träffats en gång men jag hoppas vi kan ses om två veckor.
Om din mamma godkänner det.













Jaja, men jag kunde inte låta bli.

Och han är ju väldans söt...

Ska bli spännande...

att se vad som kommer ut härifrån ikväll.

I över två timmar har jag försökt att ladda upp en bild utan att lyckas.

Samma sak på Facebook.

Men resultatet blir noll och nada..

Så jag chansar inte och skriver något långt.

Tant tar helt enkelt sin stickning, en filt över benen och en liten, liten sherry och säger god natt.

För jag tänker inte bli sur.

Nope.

Inte jag inte.

Inte idag...

Idag blir det inget...

inlägg.

Inte på humör.

Skallebank.

Sur på att det är så kallt (dessutom blåser det på mig) och ska vara det hela påsken.

Lack på mig själv för att jag istället för att göra klart min kofta (som jag har hållt på med sedan anno dazumal och bara har "manschetterna" kvar att virka, plus att sätta i knapparna) sitter och stickar på en disktrasa, som dels inte behövs än på ett par månader, dels är en utmärkt "busstickning" - alltså ett litet arbete som man lätt kan ha med sig i handväskan.

En sur Hillevi ska inte blogga. Då är det nämligen lätt hänt att hon skriver om urbota, korkade idioter som inte borde få öppna munnen.

Så därför blir det inget inlägg idag.

Bara så du vet...

Helgen i bilder...

var det då.

Började med att preparera en tårta.



Chokladbottnar med choklad mousse och hallondito emellan.

Sedan wokade jag lite.



Jag gjorde klart ett ufo.



En beställning.

Sedan åkte vi på lyxlunch på stjärnrestaurang för svärmor.



Ni ser att det är finrestaurang på att Helge har kostym...

Sedan firade vi Babs med tårtan.



Inte så vacker. Men ganska god.

På söndagen firade vi att Helge har haft mig i fullinitton år, ingen av oss kommer längre ihåg (eller orkar räkna efter) hur många det är.



Men gott var det!

Helge fick present.



För det blir så lungt när de leker själva en stund...

Jag bara firar...

och firar.

Igår var det "kalas" på finfina restaurangen för lilla svärmor som fyllt 85.

Och idag firar vi oss, det är årsdagen för när vi träffades (och därmed dagen vi blev tillsammans, för vi har inte varit ifrån varandra sedan dess).

Så här ska inmundigas räkor, vitlöksbröd, sallad och en onödigt stor flaska bubbel.

Därmed säger jag "tjipp" från min hörna i cyberrymden, önskar en riktigt fin söndagskväll och utlovar en "helgen i bilder imorgon!


Var var det nu jag la kameran..?

Bilden har inget här att göra egentligen, men den får duga...

Har Helge rymt...

hemifrån?

När han har sitt tidiga pass så går han upp kvart i sex och åker kvart över.

Men när jag kom upp ett par minuter över sex hade han redan gått. Kan han ha flytt fältet?

Nåja, det visar sig väl ikväll.

I övrigt ska dagen ägnas åt tårtbak, en promenad med dammsugaren och analys av varför jag köpte luktvioler istället för vanliga penséer igår.

Typ...




Motarbetad, det är vad...

jag är.

Först svajigt nät och omöjligt att koppla upp.

Sedan bråkande servrar a k a blogg esse.

Och nu alldeles för mycket garn för att en människa (läs: jag) ska kunna förväntas fokusera på en blogg.



Så jag hinner inte nu.

Ha!

Vilken hämnd...

Jag säger bara paltkoma...

- bahh!

Efter:

Att ha tillbringat dagen solen (35 grader i solen på altanen!) - solkoma.

Grillat och stirrat in i elden (och sedan glöden) - glödkoma.

Svullat grillad hamburgare - köttkoma.

Att jag sedan har har haft ganska långa dagar och ägnat tidiga morgnar/sen-natten åt att vakta på tidningsbud gör att jag är en liten anings suddig i kanterna.

Har laddat en timme för att gå ut och lägga grillgallret i gräset.

Hur länge jag har laddat för att skriva detta, vill jag inte fundera på.


Men som tur är - "imorgon är en annan dag".

Och det är ju tur.

Men som någon sa - "vilken annan j***a dag skulle det annars vara"...

Nu är det ta mig...

17 helg!

Kolla in den här underbara lille knatten som dansar jive, helt sanslöst duktig.



Tokcharmig sa Bull.

Ha en fin fredag!

Jag har en så rolig...

period just nu.

Sedan någon vecka tillbaka vaknar jag av att morgontidningen kommer.

Någon gång runt halv fyra - fyra på natten/löjligt tidig morgon.

Det är inte roligt.

Men så kan jag ha det en stund på våren. Det så efterlängtade ljuset, fuckar upp min kroppsrytm.

Inget ovanligt. Men i år har jag dragit det till en ny intressant gräns.

Så jag vaknar vid halv tre - tre för att - "nu kommer snart tidningen och då vaknar jag".

Jätteskoj, eftersom jag inte riktigt kan somna om efter att ha vaknat.

Jag är med andra ord en anings matt.

Vid halv sju-sjutiden på kvällen är det pausfågel, klockringning och slut i rutan för mig.

Älskar ljuset, men jäsikens vad bökigt det är innan jag kommer in i det.

Så: Mitt i nattmössan:

Suss så himla gott!

Ps. Vi syns vid imrogon! Vid si så där halv fem...


Träffade på Leif...

Mannerström idag.

Och ja, han var lika charmigt högljudd och bullrig som han är i tv.

Det tycker jag är lite skönt.

För då är åtminstone något på tv "sant".


 

Dessutom kan vi notera att jag önskar mig hans bok "Husmanskost" i födelsedagspresent, eller hur..?



Välkommen till en o-ovanlig blogg som skrivs av en ovanlig kvinna.
Målet är att roa, även om det oftast är jag som skrattar högst.
Här blandar och ger jag så får man se vad det blir.
Med är alltid mannen i mitt liv, min sidekick - Helge som emellanåt får bjuda på mer än vad han har tänkt sig.
Jag växlar mellan att svamla om allt och inget för att i andra lägen vara superintelligent och med bestämdhet hävda:
"Jag har alltid rätt!"

Kontakt? Hillevis@live.se
bloglovin
RSS 2.0