Nämligen!

över.

För ganska exakt tolv timmar sedan dog vår kära väninna Belle.

14 månaders kamp är till ända.

12 timmar på sjukhuset.

Så även om det var väntat så blev chocken stor. Det är fortfarande overkligt.

Att höra och läsa den 15-åriga dotterns sorg gör så ont, hjärtat vrider sig som i kramp.

42 år. Så kort kan ett människoliv bli.

Vila i frid, käraste Belle! ♥

"Alltid saknad, aldrig glömd"

på så många sätt.

Men jag vet inte annars hur eller vart jag ska få ut det.

Har inte varit här sedan... Nej, jag minns inte.

Inte ens mejlen har jag kollat.

För jag har inte hunnit, inte orkat.

Men suget finns där.

Och viljan.

Hela tiden.

Men.

Imorgon ska jag upp och hälsa på min väninna på onkologen.

Det är illa.

Akut illa.

Läkarna säger att de inte kan göra mer.

Och vad värre är: hon vet inte om hon orkar kämpa mer.

Det skrämmer mig vettlös...

konfronterad med att man spridit rena lögner om folk och vänligt blir ombedd att dementera dem svarar:

"Det får ni göra själva."

Hur är man funtad då?

mycket har jag hört eller hört talas om, men det HÄR var nytt för mig.

Med den önskar jag god morgon!

jag  var här inne senast.

Bortsett från igår då.

Men det räknas ju knappt.

Jag har inte velat. Inte vågat.

Har inte velat tänka på att bloggen finns.

Försökt stänga av blogg-tarmen.

Inte för att det går bra.

Du är där och stör hela tiden.

I smyg tittar jag in och kollar vad som händer.  Men det känns "taskigt" att inte kommentera och vara aktiv.

Men jag har nytt jobb och det har visat sig ta en väldig massa tid som jag inte riktigt tänkt mig.

Så på dagarna är jag där och på kvällarna är det planering, schemaläggning och en väldig massa fix att ordna med.

Men nu är klockan 23.22 (och jag är just klar för dagen...) så jag passar på att att önska god natt och god morgon.

Så håller vi tummarna för att att saker och ting snart blir normala.

Eller?!?

sa John Lennon.

(Och för oss som har svårt att minnas texter kommer den här)

Imagine there's no Heaven
It's easy if you try
No hell below us
Above us only sky
Imagine all the people
Living for today

Imagine there's no countries
It isn't hard to do
Nothing to kill or die for
And no religion too
Imagine all the people
Living life in peace

You may say that I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will be as one

Imagine no possessions
I wonder if you can
No need for greed or hunger
A brotherhood of man
Imagine all the people
Sharing all the world

You may say that I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will live as one

Tänkt om det räckte.

Vilken fantastisk värld vi hade levt i då...

Jag är krasslig.

Svärmor har trillat. Men mår förhållandevis bra.

Trött och sliten med pms, jag alltså, inte svärmor.

Skallebank och inte mycket att säga, inte heller detta svärmor, fortfarande jag.

Testar att ta nya tag imorgon.

Det kan gå...

snart ska jag närma mig bloggen.

Närsom helst nu.



Jag är på g.

Vänta bara...

senare.

Jeez, det är verkligen en fullkontakssport...

Men du, innan du förfasar dig över slöseriet och mängderna - jag köper aldrig kläder och här handlar jag för knappt en tiondel av ordinarie pris.

Gjorde ett snabbt överslag på en del av sakerna och jag hade betalat 200 kronor för varor som kostat fyra tusen kronor.

Inga felköp och inget jag inte behöver.

Fynda är nämligen min bästa gren.

Ok?

Då kör jag:

Två par jeans

Två par linnebyxor

Sex toppar/tröjor

Handväska

Kjol

Linne

Bälte

Halsduk



Kan ha glömt något...

Brödkorgar/fruktskål (?) och karaff.



Fem kronor styck.

Och ett par Reebok-skor som jag inte har bild på.

Men de ser snabba ut.

Lite smått och gott.



Tio kronor per pinal.

De här vet jag inte riktigt hur de hamnade här.



Men jag skyller på blodsockerfall...

upp dagens rov.

Strax ska bara googla en grej först.

min födelsedag, nyår och midsommar på samma gång!

Det är dags för MMA i shopping, det vill säga stans marknad.

Jag är taggad till tänderna.

Snudd på övertänd skulle man kunna säga...

jag har lyckats starta en grupp på Facebook!

Att jag sedan inte riktigt alls lyckats få till detaljerna, tja, det är ett senare problem...

Det tar vi då.

Eller ännu hellre inte alls.

Även om jag inser att chansen för att jag ska vakna imorgon och tycka att allt är glasklart är minimal.

Det har ju inte hänt än.

Men hoppet är ju det sista som överger människan...

bli tant.

På riktigt.

Kolla vad jag har köpt:



Det är ju mormors-godis!?!

Hjälp, vad händer..?

väder både ute och inne.

Bob Dylan fyller sjuttio och det är ju kul.

Det ska man väl tycka? Han är rätt populär, va´?

Roligare är att "mitt" hockeylag fyller fyrtio år i dag, vi är ju årsbarn och idag är det deras tur. Grattis HV71!

Dessutom blåser det så att min trettio minuters power walk promenad tog två timmar. Men det är okey, för då räknas det som två timmar och jag kan med gott samvete mumsa mjukglass...

Värre är att vår lilla Tove ligger på sjukhus och har genomgått en väldigt stor operation. Två timmar skulle de ta.

Det tog fem.

Just nu vet vi inget mer än att hon är kvar på uppvaket tills imorgon, men hon mår illa, har ont och bara vill sova.

Tyvärr är hon i Linköping så vi kan inte åka och hälsa, klappa på kind och distrahera en stund.

Så ja, det är lite dämpat här idag.

Det är så mycket allvar och svåra sjukdomar omkring mig just nu.

Blähh...

så rena produkter som möjligt, både vad gäller mat och städ- och hudvårdsprodukter.

Tumregeln är "så kort innehållsförteckning som möjligt".

Så den här boken ser jag fram emot att läsa:



Så här står det om den:

Etthundratio (110) ton. Det är så mycket kosmetika och hudvårdsprodukter vi använder i Sverige. Varje dag. Krämer för händerna, tänderna, dagen, natten. Och »vi« är inte längre bara kvinnorna, utan även männen, barnen och bebisarna.
Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar de allra minsta i badskum med starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA.
Det finns upp till 7 000 ämnen i våra allra vanligaste produkter. Även om inte alla är farliga vet vi väldigt lite om cocktaileffekten: vad som händer med oss eller naturen när flera ämnen blandas.
Förr i tiden pudrade man ansiktet vitt med blysmink för att bli vacker. Blyet förstörde tyvärr huden, fick håret att lossna, tandköttet att svullna och tänderna att svartna. Men är vi egentligen så mycket klokare idag?
I Badskumt bannar och manar Katarina Johansson oss till kritisk eftertanke. Det är dags för en ordentlig granskning av badrumsskåpet.

Även om risken finns att jag efteråt vill låsa in mig och inte gå ut mer.

Fast det är klart, då får jag ju mer tid att blogga...