När man inte...
Är redo för måndag.
Alla hjärtans 2017...
Blev en ganska snöpligt historia. Helge kom hem vid sju och vid åtta låg han i sängen med frossa och en allmän känsla av urk.
Han hann få i sig en salami/rostad lök-macka och få sitt paket - blå kalsonger med röda hjärtan på. (Ja, jag vet..)
Sedan var det ridå och han kröp i säng.
Efter att fått te med honung, vatten, febernedsättande, nässpray och näsdukar på sängbordet serverat (och bortplockat, ja jag är en fantastisk fru..) Så sussas det gott.
Jag, jag sitter här och stickar puss hats..
Jag funderar mycket...
På vad jag kommer att vilja minnas när jag tittar tillbaka på den sedan.
Bortsett från det själklara, när det har varit fest oh skojigheter.
Vad var det för väder den dagen? Ja, kanske det. Kan ju vara lite trevligt att jämföra.
Dagens outfit? Nja, min klädstil är nog ganska fast och färdig. Men kanske.
Dagens frukost? Nej, verkligen inte.
Kvällens middag? Nja, ibland kanske men känns inte särskilt viktigt att ha med varje dag.
Nåja, det ger sig kanske av sig själv.
Så här kommer då en helt meningslös bild på gårdagens middag:
Japp, mackor med makrill i tomat. Massor med makrill.
Ps. Det ligger på nollan och är mulet och grått idag... Ds.
Bilder från igår...
Lille Bull och familjens nyaste tillskott lilla Lisa, nu fyra månader. Fransk bulldog och sebirisk terrier. Ett kompakt litet energiknippe med den mjukaste pälsen man kan tänka sig.
Pocketrea på Kupan, fyra till Helge och två till mig. Rättvist.
Middag blev rotmos och köttkorv. Som syrran sa när hon var liten "redig mat".
Kvällen ägnades i soffan. Hv71 mötte Djurgården på bortaplan. Djurgården visade som vanligt prov på stil och god sportsmannaanda och skrek "ut med packet" när Hv gjorde mål. Så löjliga små töntar. För väl vara nöjd attde åtminstone inte förstörde matchen genom att kasta in skräp på isen som de ofta gör.
Dock vann Hv med 2-1.
Tänkte mig ett...
"gårdagen i bilder" igen.
Det kändes lite trist.
Men nåja, det här är ju numera min dagbok.
Och en av de saker jag ville börja med igen var ju att börja ta kort igen.
För jag har knappt tagit några kort överhuvudtaget de senaste åren.
Det ha gjort mig lite ledsen varje gång jag har kommit hem efter att ha träffat ungarna, eller ännu värre efter att firat födelsedagar och jag inser att jag inte har tagit en enda bild.
Helge tar lite bilder ibland men då bara på katterna.
Men han gör det riktigt, riktigt bra.
Gårdagen i bilder...
En riktigt grå och trist januarimåndag.
Dagens bus:
Har garnförbud. Men det verkar inte gälla rea..?
Dagens middag:
Japp, helt renons på grönsaker. Det här var vad vi mäktade med, allt utöver det var oss övermäktigt.
Sticka lite:
Freestylar en mössa.
Gosa lite katt:
Det här är inte vardag med den här pissetassen, hon är tyvärr väldigt hårt hållen av sin storebror som inte riktigt tycker att hon ska vara i soffan.
Sedan var det natta`.
Ja, jag sa ju att det var en riktigt tråkig och oinspirerande dag...
En liten uppdatering...
För familjen ser lite annorlunda ut nu,
De nya tillskotten är både fyrbenta och tvåbenta.
Lille Bill är nu 12 år!
Och lille Ville på bilden i förrförra inlägget har blivit storebror!
Till en liten Isak. Som nu är två år!
Vi har blivit med Bosse.
Som om någon månad är hela fem år och världens hårigaste, gosigaste, suraste och envisaste gullegris som finns.
Och för två år sedan blev vi med Ester.
Den charmigaste , knasigaste och busigaste lilla sprallebralla världen har skådat.
I övrigt är det samma gamla Hillevi.
Och sist men inte minst samma gamla Helge:
Det är ju stolligt...
Att börja blogga igen.
Efter 5 år!
Men jag har faktiskt börjat sakna det.
Vid nyår så fick jag ett infall och plockade upp bloggarna och läste igenom alltihop. Hela rasket.
Och ojj vad kul det var att minnas tillbaka och så mycket jag hade glömt!
Då började tanken på att börja igen att mala lite svagt. Och de sista par veckorna har den tanken slagit rot.
Men det var ändå lite läskigt att ta tag i det.
Skulle jag ens bli insläppt på blogg.se?
Mindes jag lösenordet?
Mejladresse lär ju vara inaktiv sedan flera år, går den att ändra?
Och på det fjärde ska det ske... Jodå, jag kunde logga in och fick snabb och vänlig hjälp av kundtjänst på blogg esse att ändra adressen så att bloggen kunde valideras igen (har egentligen ingen aning om vad det handlade om).
Jag minns knappt varför jag slutade helt men jag gjorde det på ett totalt felaktigt sätt. Jag skulle verkligen, verkligen ha skrivit ett hejdå-inlägg, men vid det laget kändes det nog hart när omöjligt att ens logga in här.
Men jag minns att det helt plötsligt var så skönt att vara närvande i ögonblicken och samtalen att inte hela tiden fundera på om det var eller kunde bli - bloggmaterial.
Att se och bekfäfta mina människor utan att ha en kamera mellan mig och världen.
På tal om det - var kameran är har jag inte den blekaste aning om. Tror inte jag har haft den framme sedan jag slutade. Men tänker att mobilkamerorna är så bra numera att den duger säkert.
För det bli inget bloggande som sist.
Det här är numera bara en helt vanlig dagboksblogg för mig själv. För att minnas, för att spara små ögonblick på.
Men å andra sidan, inte en enda av mina gamla "blänner" bloggar väl längre och inte lär jag ligga kvar på någons länklista eller följas an en kotte på Bloglovin.
Men jag är tillbaka.
Hepp!
När man inte trodde...
att hjärtat kunde svälla mer så gör det det.
Tagen, tårögd och tacksam...
En timme gammal.
Min syster och svåger gör de vackraste barnen i världen.
Tagen, tårögd och tacksam...
Jag är inte...
sur.
Bara j*****t bister...
Bara j*****t bister...
Hrm, det verkar som...
jag själv får laga min egen födelsedagsmiddag.
Jag bara undrar: ska det vara så? Va? Vavava?
Nåja, grattis på födelsedagen på mig...
Jag bara undrar: ska det vara så? Va? Vavava?
Nåja, grattis på födelsedagen på mig...
Planerar en kärleksaffär...
med min säng.
Efter en tok-intensiv vecka känner jag hur den längtar efter mig.
Med en rumskamrat som som snarkar som ett helt kompani längtar jag efter den.
Jag hör hur den sjunger för och lockar på mig.
Och med en rumskamrat som sover med tv:n på är jag beredd att sjunga serenader tillbaka.
Oj, vad vi ska umgås nu, ta igen "förlorad" tid och "hitta tillbaka till varandra".
Efter en tok-intensiv vecka känner jag hur den längtar efter mig.
Med en rumskamrat som som snarkar som ett helt kompani längtar jag efter den.
Jag hör hur den sjunger för och lockar på mig.
Och med en rumskamrat som sover med tv:n på är jag beredd att sjunga serenader tillbaka.
Oj, vad vi ska umgås nu, ta igen "förlorad" tid och "hitta tillbaka till varandra".
Vi är som gjorda för varandra, jag och min säng...
Jag är betuttad...
så att det snuddar vid förälskelse.
Det är en ung man.
Så ung att hans personlighet inte är utvecklad. Hans goda och sämre sidor har ännu inte visat sig.
Men han är vacker. Som en dag.
Trots att han har "back-slick", en frisyr som jag annars tycker är ganska vedervärdig är på honom bara charmig.
Och hans stora blå troskyldiga ögon! Fast jag vet att de snart är vanliga, en anings misstänksamma ögon, så är de just nu så där vidöppna som bara väldigt unga varelsers ögon är.
Vi har bara träffats en gång men jag hoppas vi kan ses om två veckor.
Om din mamma godkänner det.
Jaja, men jag kunde inte låta bli.
Och han är ju väldans söt...
Det är en ung man.
Så ung att hans personlighet inte är utvecklad. Hans goda och sämre sidor har ännu inte visat sig.
Men han är vacker. Som en dag.
Trots att han har "back-slick", en frisyr som jag annars tycker är ganska vedervärdig är på honom bara charmig.
Och hans stora blå troskyldiga ögon! Fast jag vet att de snart är vanliga, en anings misstänksamma ögon, så är de just nu så där vidöppna som bara väldigt unga varelsers ögon är.
Vi har bara träffats en gång men jag hoppas vi kan ses om två veckor.
Om din mamma godkänner det.
Jaja, men jag kunde inte låta bli.
Och han är ju väldans söt...
Ska bli spännande...
att se vad som kommer ut härifrån ikväll.
I över två timmar har jag försökt att ladda upp en bild utan att lyckas.
Samma sak på Facebook.
Men resultatet blir noll och nada..
Så jag chansar inte och skriver något långt.
Tant tar helt enkelt sin stickning, en filt över benen och en liten, liten sherry och säger god natt.
För jag tänker inte bli sur.
Nope.
Inte jag inte.
Inte idag...
I över två timmar har jag försökt att ladda upp en bild utan att lyckas.
Samma sak på Facebook.
Men resultatet blir noll och nada..
Så jag chansar inte och skriver något långt.
Tant tar helt enkelt sin stickning, en filt över benen och en liten, liten sherry och säger god natt.
För jag tänker inte bli sur.
Nope.
Inte jag inte.
Inte idag...
Idag blir det inget...
inlägg.
Inte på humör.
Skallebank.
Sur på att det är så kallt (dessutom blåser det på mig) och ska vara det hela påsken.
Lack på mig själv för att jag istället för att göra klart min kofta (som jag har hållt på med sedan anno dazumal och bara har "manschetterna" kvar att virka, plus att sätta i knapparna) sitter och stickar på en disktrasa, som dels inte behövs än på ett par månader, dels är en utmärkt "busstickning" - alltså ett litet arbete som man lätt kan ha med sig i handväskan.
En sur Hillevi ska inte blogga. Då är det nämligen lätt hänt att hon skriver om urbota, korkade idioter som inte borde få öppna munnen.
Så därför blir det inget inlägg idag.
Bara så du vet...
Inte på humör.
Skallebank.
Sur på att det är så kallt (dessutom blåser det på mig) och ska vara det hela påsken.
Lack på mig själv för att jag istället för att göra klart min kofta (som jag har hållt på med sedan anno dazumal och bara har "manschetterna" kvar att virka, plus att sätta i knapparna) sitter och stickar på en disktrasa, som dels inte behövs än på ett par månader, dels är en utmärkt "busstickning" - alltså ett litet arbete som man lätt kan ha med sig i handväskan.
En sur Hillevi ska inte blogga. Då är det nämligen lätt hänt att hon skriver om urbota, korkade idioter som inte borde få öppna munnen.
Så därför blir det inget inlägg idag.
Bara så du vet...
